Nyhetsbrev steigan.no 12.10.2024
Nytt bondeopprør i emning i Frankrike
Sveriges Radio, Elisabeth Svantesson, Ursula Van der Leyen, Copilot og jeg
Vil Slovakia forby mRNA-«vaksiner»?
Storbritannia sier nei til å bruke langtrekkende missiler mot Russland
Psykisk helse: Hvordan kan det gå så galt på så kort tid?
Krigen i Ukraina. Ser vi et vendepunkt i vestlig støtte til Kiev?
Nytt bondeopprør i emning i Frankrike
Av red. PSt - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/nytt-bondeoppror-i-emning-i-frankrike/
Vil Michel Barnier i likhet med sin forgjenger møte traktorenes raseri?
Slik spør den franske utgaven av HuffPost.
Mens budsjettet for et Frankrike i minus ble annonsert av den nye statsministeren torsdag 10. oktober gjorde bøndene nok en gang sitt sinne hørt, knapt ni måneder etter et bondeopprør som rystet Frankrike.
I Poitiers mobiliserte Rural Coordination dermed med en demonstrasjon i sitt bilde, foran Vienne-prefekturen. Rundt femti bønder stod foran portene, søppelbøtter ble losset og et fjell med skum ble sprøytet ved hjelp av en kanon foran bygningen, før «politiet grep inn i en stormfull atmosfære», som reporteren skriver.
HuffPost fulgte denne mobiliseringa på stedet. Ved mikrofonen deres forklarte bøndene hvorfor harmen ikke har lagt seg siden i vinter. Ifølge flere kan opprøret til og med starte på nytt denne høsten på landsbygda: «Det kommer til å bli forferdelig«, betror Michaël til mikrofonen vår. «Folk har ikke noe mer å tape».
De siste ukene har landbruksforeninger allerede gjennomført nye aksjoner i hele Frankrike, spesielt ved å fjerne velkomstskiltene fra enkelte kommuner, etter symbolsk å ha returnert dem ved starten av året.
Årsakene til sinnet har ikke endret seg. De siste månedene har katastrofalt vær og dårlige avlinger til og med bidratt til nød for noen.
Michel Barnier har svart på noen av kravene, for eksempel ved å oppheve en avgiftsøkning på landbruksdiesel og andre skattereduksjoner. Det ble også varslet en reduksjon i skattegrunnlaget for storfeoppdrettere. Og hele profesjonen kan komme til å unnslippe skatteøkningene.
Det gjenstår å se om disse tiltakene vil være nok til å dempe sinnet, spesielt i mangel av handlingsrom.
Sveriges Radio, Elisabeth Svantesson, Ursula Van der Leyen, Copilot og jeg
Av Bertil Carlman - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/sveriges-radio-elisabeth-svantesson-ursula-van-der-leyen-copilot-og-jeg/
Sveriges Radio presenterar sig på följande vis «Nyheter och fördjupning – från Sverige och världen.” Sändningen 12.30 – 12.55 den 8:e oktober tar bland annat upp frågan om hur EU skall använda beslagtagna ryska tillgångar.
Så här lyder avsnittet:
«Idag möts EU:s finansministrar för att diskutera ett mångmiljardlån till Ukraina. Andreas Liljeheden vår korrespondent idag i Luxemburg, hur mycket pengar handlar det om?»
«Ja det här är ju ett stöd som man pratat om bland G7-länderna, som sagt att man vill stödja Ukraina med lån på sammanlagt 45 miljarder euro, där EU:s andel skulle vara 35 miljarder och där resten skulle komma från bland annat USA. Så det här är stora summor pengar som Ukraina verkligen behöver, då tanken också är, att man skall ge dom här lånen med hjälp av ryska tillgångar, som man har fryst, och använda dom här pengarna som säkerhet för dom här lånen.»
«Frysta ryska tillgångar alltså. Vad är det för pengar vi pratar om egentligen?»
«Ja, det var så att i början av kriget så beslagtog västländerna i princip halva valutareserven för Ryssland med ungefär 300 miljarder US-dollar av den ryska centralbankens tillgångar, och det är det som man har fryst, och den största delen av de här pengarna finns i ett bolag i Belgien som har fungerat som en slags mellanhand vid finansiella transaktioner.»
«Hur eniga är då EU-länderna om stödet till Ukraina?»
«Man är eniga om delar av stödet kan man säga; om att man skall använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för att ge det här. Om EU:s låneandel där finns det stöd, och där väntas det ett snabbt beslut om stöd och besked i oktober. Men sen har USA, som är det största G7-landet, klagat över att EU:s stöd bara gäller i så pass kort tid; de gäller bara i sex månader, och där vill USA att EU skall frysa dom här tillgångarna under en längre period, för det skulle ge en större trygghet när det gäller säkerheten för lånen. Sen finns det förslag i EU att man skall förlänga tiden från sex månader till tre år. Men det är ett land i EU, och det är Ungern, som har blockerat och sagt nej till detta. Ungern har fått mycket kritik bland annat från vår egen finansminister Elisabeth Svantesson.»
Här kommer «vår egen finansminister» in, och hon säger «Men jag tycker det är bedrövligt, därför att det är ju problematiskt att dom gör det.»
«Men ser du någon möjlighet att komma framåt, där EU skulle kunna förlänga lånet när ett land i EU säger nej?»
«Det hoppas jag verkligen, och jag hoppas Ungern förstår att det här vill ju också USA. Och risken finns ju att om vi inte förlänger det, så skulle USA kunna ställa sig utanför så får EU skjuta till mer pengar och det borde Ungern tänka på.»
Eftersom jag nu blivit ganska van vid att använda Microsofts AI-verktyg, Copilot, så sätter jag igång en konversation med honom/henne. Du hittar henom längst ut till höger på sökraden till webbläsaren edge.
(Copiloten söker uppenbarligen bara bland svenska texter, när jag frågar på svenska.)
Jag börjar med en enkel fråga: «Är EU:s sanktioner mot ryska tillgångar laglig?»
Svaret blir: «Ja, EU:s sanktioner mot ryska tillgångar är lagliga. De är fullt förenliga med internationell rätt och respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter12. Sanktionerna har införts som svar på Rysslands militära aggression mot Ukraina och omfattar bland annat ekonomiska sanktioner, individuella restriktiva åtgärder och diplomatiska åtgärder1.»
Vad hänvisar copiloten till? Eftersom denna pilot är ett mycket lydigt verktyg så är det EU:s sanktioner mot Ryssland – så fungerar de – Consilium (europa.eu) och EU:s sanktioner mot Ryssland – Consilium (europa.eu) som bägge är den sanktionerande partens uppfattning. Copiloten hänvisar också till två pressmeddelanden på det svenska regeringskansliet. EU fattar historiskt beslut om att använda avkastningen från ryska tillgångar som stöd till Ukraina – Regeringen.se Kan man tänka sig ett mindre objektivt AI-verktyg?
Men jag ger mig inte, utan fortsätter och skriver i frågeraden: «Du hänvisar bara till den sanktionerandes argument. Finns det inga internationella kommentarer, till exempel från Världsbanken och IMF?»
Då kommer följande svar: «Jag förstår din poäng. Det finns internationella kommentarer från organisationer som Världsbanken och IMF om sanktioner och deras effekter. Generellt sett har dessa organisationer betonat att sanktioner kan ha betydande ekonomiska konsekvenser, både för de sanktionerade länderna och för den globala ekonomin.
Världsbanken och IMF har uttryckt oro över de bredare ekonomiska effekterna av sanktioner, inklusive potentiella störningar i globala leveranskedjor och energimarknader. De har också betonat vikten av att sanktioner utformas på ett sätt som minimerar negativa effekter på oskyldiga civila och på den globala ekonomin.
Vill du veta mer om specifika uttalanden från dessa organisationer eller om hur sanktionerna påverkar ekonomin i stort?»
Jag klickar då på ja, och får följande från copiloten: «Världsbanken och IMF har båda kommenterat sanktioner och deras effekter på den globala ekonomin. Här är några viktiga punkter:
Ekonomiska Effekter: Både Världsbanken och IMF har betonat att sanktioner kan ha betydande ekonomiska konsekvenser, inte bara för de sanktionerade länderna utan även för den globala ekonomin. Sanktioner kan leda till störningar i globala leveranskedjor och påverka energimarknaderna1.
Inflation och Tillväxt: IMF har varnat för att sanktioner kan bidra till ökad inflation och minskad ekonomisk tillväxt i både de sanktionerade länderna och deras handelspartners2.
Humanitära Effekter: Båda organisationerna har också uttryckt oro över de humanitära effekterna av sanktioner. De betonar vikten av att sanktioner utformas på ett sätt som minimerar negativa effekter på oskyldiga civila2.
Politiska och Sociala Effekter: Sanktioner kan också ha politiska och sociala konsekvenser, inklusive ökad politisk instabilitet och social oro i de sanktionerade länderna.»
För att få med det ursprungliga syfte som EU hade med sanktionerna mot Ryssland frågar jag AI-tjänstemannen: «Vad sa Ursula van der Leyen om hur Ryssland skulle påverkas när EU:s sanktioner infördes mot Ryssland?»
Svaret blev: «När EU:s sanktioner mot Ryssland infördes, betonade Ursula von der Leyen att sanktionerna skulle ha en betydande inverkan på Rysslands ekonomi och industri. Hon nämnde att sanktionerna skulle sätta stor press på den ryska industrin, vilket skulle leda till att Ryssland skulle få svårt att upprätthålla sin militära kapacitet. Hon påpekade också att sanktionerna skulle försvaga Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera sitt krig i Ukraina. Von der Leyen har även sagt att sanktionerna är här för att stanna, och att de redan har haft en märkbar effekt på den ryska ekonomin, inklusive att den ryska militären har behövt använda mikrochips från hushållsapparater för att reparera militär utrustning.»
Det sista meningen, med det berömda innehållet om mikrochips från hushållsapparater, publicerades 14.09.2022 Ursula von der Leyens linjetal var en hyllning och ett löfte till Ukraina
För att titta närmare på vilket land som kanske drabbats hårdare av EU-sanktionerna än vad Ryssland gjort, ber jag att Copiloten förser mig med följande siffror om Tysklands och Rysslands BNP:
Tysklands bruttonationalprodukt (BNP) för 2021 var cirka 3,85 biljoner USD.
Tysklands bruttonationalprodukt (BNP) för 2024 uppskattas till cirka 4,20 biljoner USD.
Rysslands bruttonationalprodukt (BNP) för 2021 var cirka 1,78 biljoner USD.
Rysslands bruttonationalprodukt (BNP) för 2023 cirka 2,02 biljoner USD.
Om jag har räknat rätt på dessa siffror så har tysk BNP ökat med 9% mellan 2021 och 2024(preliminärt) medan den ryska ökat med 13% mellan 2021 och 2023; betydligt kortare tid än den för Tyskland.
Jag gissar att Ursula van der Leyen känner till dessa siffror, liksom att hon vet vilken prekär situation som råder för till exempel bilindustrin i hennes hemland, Tyskland. Om Sveriges finansminister vet något om dessa realiteter har jag ingen aning. Men jag vet att hon liksom Sveriges krigsminister Pål Jonssonmed flera, inte vet speciellt mycket om vad som sker ute i världen, ja de verkar inte heller förstå vad som sker i Sverige, hur Sverige går i USA:s strypkoppel till exempel.
För att än mer testa copiloten om sanktioner frågar jag: «Har FN:s säkerhetsråd beslutat om sanktioner mot Ryssland?»
Svaret borde vara uppseendeväckande men jag har använt AI-verktyget flera gånger, och jag vet att det precis som Wikipedia har sin husse i Washington. (Max Blumenthal berättar om detta i intervjun som lindelof.nu har publicerat. MAX BLUMNENTHAL OM 7 OKTOBER)
Svaret blir: «Ja, FN:s säkerhetsråd har diskuterat sanktioner mot Ryssland, särskilt i samband med Rysslands annektering av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022. Dock har det varit svårt att nå enighet om sanktioner inom säkerhetsrådet på grund av Rysslands vetorätt som en av de permanenta medlemmarna. Istället har många sanktioner mot Ryssland införts av enskilda länder och internationella organisationer som EU och USA.»
På det gör jag vad svenska journalister numer sällan gör när det gäller utrikespolitiska frågor; jag spetsar till frågan. «Svaret skall alltså vara ”Nej, FN:s säkerhetsråd har inte beslutat om sanktioner mot Ryssland” eller hur?»
På det svarar copiloten «Precis, du har rätt. FN:s säkerhetsråd har inte kunnat besluta om sanktioner mot Ryssland på grund av Rysslands vetorätt som en permanent medlem. Därför har sanktionerna istället kommit från enskilda länder och internationella organisationer som EU och USA.» Kan man tänka sig en lydigare vakthund? En vakthund som vill få mig att tro att USA inte är ett enskilt land utan en «internationell organisation»! Fast egentligen har ju copiloten rätt. USA fungerar som en internationellt härjande krigsmaskin, den jag och andra kallar USA-imperialismen. (Den 10.10 fick överste Lawrence Wilkerson av domare Napolitano bland annat frågan ’är USA en republik eller ett imperium?’ Enkelt och rättframt förklarade översten varför USA måste klassas som ett imperium.)
Jag frågar vidare: «Är Sverige som EU-land med på EU:s alla sanktioner?»
«Ja, Sverige följer alla sanktioner som beslutas av EU. Sanktioner är ett viktigt verktyg för att upprätthålla internationell fred och säkerhet samt för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner utan genomför de sanktioner som beslutas av FN eller EU.»
«Menar du att EU kan genomföra sanktioner som kan jämställas med FN:s sanktioner?»
«Ja, EU kan införa sanktioner som är jämförbara med FN:s sanktioner. Både EU och FN använder sanktioner som ett verktyg för att påverka länder eller individer som bryter mot internationella normer och regler. EU:s sanktioner kan vara lika strikta och omfattande som FN:s, och ibland kan de till och med vara mer specifika beroende på situationen.»
«Hur kan du säga «Ja, EU kan införa sanktioner som är jämförbara med FN:s sanktioner» när Kina som sitter i säkerhetsrådet INTE är med på EU:s sanktioner mot Ryssland?»
«Jag förstår att det kan vara förvirrande. Jag föreslår att du söker mer information från officiella källor för att få en tydligare bild. Tack för din förståelse.»
Där sprack copiloten till slut. Jag gör som hen säger och går till officiella källor; jag går till RT. Sanctions have made Russian economy stronger. Där kan jag läsa att rektorn på Higher School of Economics i Moskva, Nikita Anisimov, bland annat sagt att de västerländska sanktioner som införts mot Ryssland mitt i Ukrainakonflikten, har gjort Rysslands ekonomi starkare. Han talade på uppdrag av HSE-ekonomer vid en parlamentarisk utfrågning om utkastet till den ryska federala budgeten för 2025–2027 på måndagen [7:e oktober], och sa att sanktionerna effektivt har drivit på omstruktureringen av landets ekonomi. Enligt experten har detta lett till att Ryssland «i princip upphör» med sitt beroende av export av råvaror som olja och gas för inkomst – en uppgift som regeringen har brottats med i flera år. Vidare skall Anisimov ha sagt: «Som ett resultat av detta [sanktionerna] har vi i dag, till stor del på grund av situationen med externa chocker och den snabba omstruktureringen av vår ekonomi, kunnat minska vårt beroende av råvaruexport avsevärt. Således kan vi säga att sanktionerna bara har gjort vår ekonomi starkare och mer motståndskraftig»
Om jag skulle ställa en fråga utifrån vad Nikita Anisimov säger? «Ekonomen Nikita Anisimov påstår den 7:e oktober, att sanktionerna bara har gjort Rysslands ekonomi starkare och mer motståndskraftig. Stämmer det?»
«Det finns delade åsikter om hur sanktionerna har påverkat Rysslands ekonomi. Nikita Anisimov hävdar att sanktionerna har gjort ekonomin starkare och mer motståndskraftig, men flera experter och forskare har en annan syn på saken.
Enligt Alexander Kolyandr, expert på rysk ekonomi, har Ryssland lyckats hålla sin ekonomi flytande trots sanktionerna, men detta har kommit till ett högt pris. Han menar att kriget och sanktionerna har lett till arbetskraftsbrist, hög inflation och en förvrängd ekonomi. Dessutom har intäkterna från energi minskat, vilket visar att sanktionerna har haft viss effekt.
Oleg Itskhoki, professor vid UCLA, förutspår att Rysslands ekonomi står inför en kollaps. Han pekar på att rubeln har förlorat mycket av sitt värde och att inflationen förväntas stiga kraftigt2.
Så, medan vissa aspekter av ekonomin kan ha visat motståndskraft, finns det betydande utmaningar och risker som tyder på att sanktionerna har haft en negativ inverkan på lång sikt»
Vem är då Alexander Kolyandr? Jo en forskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA)! Och vem är Oleg Itskhoki? För min del tror jag att bägge dessa forskare hårt bundit upp sig kring vad USA/EU/NATO anser om Ryssland. Jag litar på de ekonomer som nämnda trio gör vad den kan för att utesluta från det globala informationsflödet.
Om jag då avslutningsvis skulle fråga copiloten om vad Michael Hudson anser om den nuvarande ryska ekonomin? «Vad säger ekonomen Michael Hudson om Ryssland ekonomi under de senaste par åren?»
«Michael Hudson, en känd marxistisk ekonom, har diskuterat flera aspekter av Rysslands ekonomi under de senaste åren. Här är några av hans huvudsakliga observationer:
Styrkan hos den ryska rubeln: Trots västerländska sanktioner har rubeln stärkts. Hudson har påpekat att rubeln har återhämtat sig och till och med överträffat sitt värde från före kriget i Ukraina1.
Ekonomisk omställning: Hudson har betonat att Ryssland rör sig bort från väst och integrerar sig mer med länder i det globala syd, vilket han kallar “Världsmajoriteten”. Detta inkluderar ökad handel med Kina och Indien, ofta i deras egna valutor istället för dollarn2.
Sanktionernas effekt: Han har också diskuterat hur västerländska sanktioner har påverkat Rysslands ekonomi. Trots sanktionerna har Ryssland lyckats bibehålla en viss ekonomisk stabilitet och till och med upplevt tillväxt i vissa sektorer3.
Militärens påverkan: Hudson har noterat att den militära upprustningen har prioriterats, vilket har lett till att andra investeringar har minskat. Detta har skapat en obalans i ekonomin som kan leda till långvariga problem4. [Kolla varifrån copiloten hämtat denna uppgift!]
Hudson ger en bild av en ekonomi som, trots stora utmaningar, har visat en viss motståndskraft och anpassningsförmåga.»
Viss motståndskraft ja! Idag verkar den ryska ekonomin till och med klara sig utan «att den ryska militären har behövt använda mikrochips från hushållsapparater för att reparera militär utrustning.»
Denne artikkelen ble publisert av Lindelof.nu.
Nobels Fredspris
Av Jon Nordmo - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/nobels-fredspris/
I år har Nobels Fredspris blitt gitt til en japansk organisasjon ved navn Nihon Hidankyo. Den ble stiftet av overlevende etter de grusomme amerikanske atombombingene som drepte noe i nærheten av 160.000 mennesker i de to japanske byene Hiroshima og Nagasaki. Begrunnelsen for tildelingen er: «Organisasjonens anstrengelser for å oppnå en verden fri for atomvåpen».
I den anledning er det kanskje av interesse å oppfriske noen fakta vedrørende denne prisen og dens historie.
Hvordan oppsto prisen?
Alfred Nobel var en usedvanlig skarp ung, svensk herremann, født i 1833. Han er blitt verdensberømt fordi han (og hans stab av ingeniører og teknikere) klarte å «temme» nitro-glyserin. Nitroglyserin er et meget kraftig sprengstoff. Langt kraftigere enn krutt. Faktisk det kraftigste man visste om på den tiden (midten av 1850 tallet). Problemet var at stoffet var så uforutsigbart. Det kunne eksplodere hvis det ble utsatt for skiftende temperaturer, det kunne eksplodere hvis det ble sluppet i bakken eller ristet kraftig. Dette gjorde at stoffet var uegnet til praktisk bruk. Det Nobel gjorde var å kombinere nitroglyserin med noen andre kjemiske stoffer og derved få et helt nytt sprengstoff. Nesten like kraftig, og så stabilt at det stort sett var ufarlig å transportere, lagre og bruke.
Familien hans var industrifolk. Deres fabrikker produserte kanoner og andre våpen. Virksomheten gikk så som så, men fikk en ettertraktet oppblomstring med Krimkrigen. Da ble det bruk for store mengder med våpen. Hva krigen handlet om? Det blir for mye å gå detaljert inn på den. Dette innslaget skal jo handle om Nobels Fredspris. Men den endte med at England, Frankrike, Tyrkia og noen italienske stater klarte å beseire de russiske styrkene ved Krim. Halvøya ble erobret og den russiske flåtebasen der lagt ned. Ved freden måtte Russland gå med på veldig ydmykende betingelser. For eksempel måtte de skrive under på at de ikke skulle ha noen militær flåte i hele Svartehavet! Selv om halve havet grenset til Russland!
Dessverre (for Nobelfamilien) så varte krigen bare i 3 år. Og forholdsvis kort tid etter avslutningen, gikk våpenfabrikkene deres konkurs.
Alfred Nobel var ikke så involvert i selve driften av våpenfabrikkene, så konkursen hadde ikke så mye praktisk betydning for han selv. Han var mest opptatt av forskningen, og da særlig hvordan lage granater med større ødeleggelseskraft enn de daværende, nokså primitive sakene. Som sagt i innledningen så klarte han til slutt å finne en metode til å «temme nitroglyserin». Det nye sprengstoffet fikk navnet dynamitt. (et gresk ord som betyr «styrke, kraft».)
Han så muligheten til å utvikle et stort forretningsimperium basert på produksjon av våpen som benyttet det nye sprengstoffet, og gikk straks i gang med det. Til sammen grunnla, og drev han etterhvert, 90 forskjellig våpenfabrikker! Blant annet den verdensberømte Bofors-fabrikken i nærheten av Gøteborg. Hans oppfinnelse og våpen var ettertraktet over hele verden. Nå kunne man nemlig skyte ut granater som ikke bare rammet mennesker og bygninger og dermed ødela det man traff. Nå fikk man granatene til å eksplodere, og dermed spre død og ødeleggelse i dusinvis av meters omkrets.
Han ble fort en kjemperik mann.
I 1888 døde hans bror. Flere aviser forvekslet broren med han selv. Og en fransk avis skrev i den forbindelsen en lengere nekrolog dedikert til Alfred Nobel! Avisen var ikke nådig. Den fordømte han for hans oppfinnelse av militære eksplosiver. Nekrologen hadde overskriften:
«Dødens kjøpmann er selv død»
Videre stod det i nekrologen:
«Dr. Alfred Nobel, som ble rik ved å finne opp måter å drepe enda flere folk hurtigere enn noensinne, døde i går»
Det sies at Alfred Nobel leste nekrologen og ble rystet over at det var slik han skulle huskes. Kanskje dette var årsaken til at han bestemte seg for at han skulle testamentere sin formue til et legat? Legatet skulle hvert år dele ut fem priser til mennesker som hadde gjort en stor innsats for menneskeheten. Tre skulle gis for gjennombrudd innenfor medisin, vitenskap, og kjemi. Den fjerde for litterært arbeid og den femte for arbeid for nedrustning og fred. Med et slikt legat, og en årlig prisutdeling som skapte en årlig stor positiv oppmerksomhet, ble han derved sikret et solid positivt ettermæle.
Det var mange penger. 31.000.000 kroner! I datidens penger. I dag er summen som står inne på legatets konto blitt til over 4,6 milliarder svenske kroner! Hver av de fem prisvinnerne får en stor sum (i dag er det 11.000.000 kroner) pluss en 200 grams medalje i rent gull. (gullprisen er i dag 650 kr. pr gram). Selv om det er utbetalt enorme beløp hvert år til prisvinnerne, så har altså legatets beholdning økt, takket være heldige investeringer.
Nobels fredspris
Det er et bestemt akademi i Stockholm som velger ut vinnerne til de fire første prisene og det er en egen komite i Norge som bestemmer hvem som skal vinne den femte prisen, Nobels fredspris. Denne komiteen består av medlemmer oppnevnt av Stortinget, og det vanlige er at tidligere politikere fra de ulike partiene blir æret med å få en plass i komiteen. I 1980 var det en fra KrF, en fra SP, en fra Arbeiderpartiet og en fra Høyre. Det siste medlemmet var en historiker.
Norsk utenrikspolitikk er som kjent lite kontroversielt og avstanden mellom partienes synspunkter er minimal. Når for eksempel en Høyre-dominert regjering bytter plass med en Arbeiderparti-regjering, så er det nesten umulig å oppdage noe skifte i norsk utenrikspolitikk. Stort sett er alle politiske partier enige om hvilke land og bevegelser vi skal holde med og hvilke land og bevegelser vi skal anse som våre fiender. Ut fra det følger det helt naturlig, at land og bevegelser som vi holder med, anser vi for å være de som arbeider for fred og andre gode formål. Mens våre politikeres fiender selvfølgelig arbeider for det motsatte: Krig og elendighet.
Nobelkomiteen gjenspeiler naturlig nok denne grunnforståelsen og samstemtheten av verden.
Noen mennesker fra «fiendlige» land (Russland, Kina, Iran osv.) og bevegelser (fredsbevegelser og liknende) kommer derfor ikke i betraktning når fredsprisvinnere skal kåres. Bortsett fra hvis de er såkalt «opposisjonelle» og motarbeider det fiendtlige landet. Da har de faktisk kommet i betraktning: russere 2 ganger, kinesere 2 ganger, iranere 2 ganger, Myanmar 1 gang og hviterussere 1 gang.
Når det gjelder land som vi NATO-landene er allierte med, eller organisasjoner som vi i NATO-landene mener gjør det vi mener de skal gjøre, så kommer de lettere i betraktning. Politikere derfra og ledere av aksepterte organisasjoner får ofte fredsprisen. Selvfølgelig. Norske politikeres selvforståelse er at Norge konsekvent arbeider for fred og rettferdighet. Da følger det, helt logisk, at det gjør også våre allierte (ellers ville vi virkelig ikke vært alliert med dem!) og selvfølgelig også de organisasjonene som er akseptert av myndighetene.
En gjennomgang
En gjennomgang av fredsprisvinnere siden prisen ble opprettet i 1901 viser dette meget tydelig:
Amerikanske politikere har fått prisen 23 ganger! 4 av dem har faktisk vært presidenter og en visepresident! Dette på tross av at det i de 248 årene som USA har vært et selvstendig land, så er det bare i 17 av de årene at USAs soldater ikke har vært engasjert i krig et eller annet sted i verden!!! Men selvfølgelig; når krigen føres for å skape fred… Som Obama sa i sin takketale da han fikk prisen, og som Stoltenberg gjentar når det gjelder finansiering av krigen som NATO fører mot Russland i Ukraina.
Engelske politikere har fått prisen 6 ganger. Franske politikere 7 ganger. Dette på tross av at begge nasjonene på det tidspunktet hadde et stort antall kolonier i Afrika og Asia. Kolonier hvor de «innfødte» ikke hadde noen som helst rettigheter, og hvor ethvert tegn til opprør for å oppnå selvstendighet, eller også bare bedre vilkår, ble brutalt slått ned. Ofte med flere hundre tusen døde!
Vest-Europas land og deres allierte representerer ca. 700 millioner innbyggere. De har fått prisen totalt 70 ganger!
FN organisasjoner har fått den 10 ganger.
Andre vestlige organisasjoner (Leger uten grenser, Amnesty International osv.) har fått den 17 ganger.
Resten av verden, som representerer 7,4 milliarder innbyggere, har delt de øvrige prisene.
Sør Amerika 5 priser.
Afrika 8 priser.
Asia 13 priser (hvorav TO til Israel).
Altså: resten av verden litt flere enn USA! USA med 4,3% av verdens befolkning og resten av verden med over 80% av verdens befolkning!
Klarer kan det egentlig ikke sies.
Unison bejubling av fredsprisene
Det har vært stort sett unison aksept, støtte og jubling for fredsprisene. En hovedårsak er at de ikke er kontroversielle i de landene som stort sett har monopol på tolkning og tilrettelegging av de informasjonene som verden får. Som tidligere skrevet er det land, mennesker og organisasjoner som deler våre politiske og moralske synspunkter som har fått prisene.
Noen priser har riktig nok vakt forbauselse. Mest fordi det har virket komplett uforståelige i forhold til Alfred Nobels testament som uttrykkelig sa at prisen skulle gå til nedrustningsarbeid og arbeid for internasjonal fred at man har gitt den til noen som arbeidet for skolegang for kvinner, utlån av penger til fattige bønder i Bangladesh. Gode formål, men ikke helt i tråd med testamentet.
Noen få ganger har prisen vært kontroversiell
Menachem Begin og Anwar Sadat fikk fredsprisen på deling, fordi de to, gjennom Camp David avtalen, begravde stridsøksen mellom Israel og Egypt. De underskrev altså en fredsavtale. Den første mellom et arabisk land og Israel.
I alle NATO-land og hos deres allierte var det en unison jubling over denne tildelingen. I araberverdenen derimot var det raseri! Ikke bare over at palestinernes rettigheter ble forhandlet bort i avtalen, men også over at en person som Menachem Begin overhodet kunne komme i betraktning når det var snakk om en fredspris.
Under arbeidet med å rense Palestina for palestinere i slutten av 1940 årene, var nemlig Irgun og Stern særdeles aktive. Dette var to terrorgrupper opprettet av jødiske ekstremister, som blant annet utførte massakrer på palestinske landsbyboere for å skape den nødvendige redselen slik at de flyktet til nabolandene. Det nye Israel kunne nemlig ikke bli en jødisk stat, hvis det bodde flere palestinere der enn jøder! Hvilket det gjorde. I 1946 var det 1.267.000 palestinere og 543.000 jøder. Den kanskje mest berømte massakren var i landsbyen Deir Yassin. Der ble ca. 250 menn, kvinner og barn rett og slett myrdet i kaldt blod. Massakren ble utført av Irgun. Menachem Begin var leder for Irgun!
(Massakrene hjalp. Godt over 700.000 palestinere flyktet redselsslagne over grensene til trygghet i andre arabiske land.)
Irgun gjorde ikke bare terrorangrep mot palestinerne. De utførte også angrep mot engelskmennene som den gang administrerte Palestina. De ville ha dem ut, slik at jødene kunne få frie hender til å gjøre det som var nødvendig for å få sin egen stat. Den største terroraksjonen var mot hovedkvarteret for de engelske styrkene. Nemlig Kong David Hotellet i Jerusalem. Bomber ble plassert i kjelleren og deretter utløst. 93 mennesker ble drept, og 46 ble såret. Irgun tok offentlig på seg ansvaret for bombingen. Menachem Begin var også på det tidspunktet leder for Irgun og var faktisk med på planleggingen av terrorhandlingen.
Menachem Begin var statsminister i Israel da Israel invaderte og okkuperte hele Sør-Libanon bare to år før han fikk fredsprisen! Ti tusenvis av fredelige libaneserne ble skånselsløst drept i de omfattende israelske bombeangrepene. Hele byer ble jevnet med jorden. Etter bombingen fulgte invasjonen og deretter okkupasjonen.
Nå skulle denne mannen altså få fredsprisen. Et håndfast og konkret bevis på at han var en mann å se opp til som en fredens mann. Hvordan var det mulig?
Den enkle forklaringen er at NATO-landene har Israel som sin alliert. Riktignok kan vi av og til synes at de går litt for langt i bruken av vold mot palestinerne, men noen ganger er krig nødvendig for å skape fred. Så da så.
Årets pris
Den er i likhet med de andre tidligere prisene, ikke kontroversiell. Selv om Japan er i gang med en historisk opprusting som savner sidestykke i tiden etter 1945. Selv om Japan står last og brast med USA som også er i gang med en gigantisk opprusting, blant annet av sitt atomvåpen arsenal. Selv om amerikanere har talløse raketter med atomstridshoder siktet inn mot Russland og Kina, stasjonert på sine japanske baser. Selv om amerikanerne har talløse atombomber lagret i Japan og om bord på sine krigsskip som har sine baser i Japan.
Nihon Hidankyo mobiliserer ikke japanerne mot disse forholdene:
Ut med amerikanernes baser.
Stans opprustingen
Ut med det amerikanske atomvåpnene
De forteller folk om atombombens ødeleggelse og mareritt. Prisverdig.
Det at de stopper der og ikke går lenger, gjør at de er aktuelle for fredsprisen.
Alle kan nikke anerkjennende og så fortsette opprustningsgalskapen (Forsvarsforliket!).
Vil Slovakia forby mRNA-«vaksiner»?
Av red. PSt - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/vil-slovakia-forby-mrna-vaksiner/
Den slovakiske regjeringskommissæren for etterforskning av pandemien, Peter Kotlar, anser mRNA-vaksiner som farlige og ber om et forbud. Han stiller også spørsmål ved selve COVID-pandemien.
I Slovakia har helseminister Zuzana Dolinkova trukket seg. Hun tilhører partiet Presidentens stemme, den moderate fløyen i den populistiske venstre-høyre-regjeringa til statsminister Robert Fico.
Hennes oppsigelse kom etter bare elleve måneder i vervet. Hun sa seg uenig i det vedtatte statsbudsjettet, men det avgjørende var trolig rapporten som Peter Kotlar la fram for ei uke siden.
I den stiller han ikke bare spørsmål ved selve pandemien, men etterlyser også et forbud mot vaksinasjon med mRNA-vaksiner utviklet av vestlige selskaper som Biontech/Pfizer og Moderna.
«Den mest alvorlige konsekvensen av hele den fabrikkerte operasjonen kalt COVID-19-pandemien er fare for menneskers helse og bekreftelsen av naiviteten til verdens befolkning til å være ubevisst lydig», sa han da han presenterte rapporten.
Kotlar, som er medlem av det regjerende Slovakiske nasjonalpartiet, uttalte på YouTube under «pandemien» seg skarpt mot den daværende regjeringas tiltak og vaksinasjon mot COVID. Dette ga ham betydelig popularitet, noe som hjalp ham med å komme inn i parlamentet.
«Vi har rett og slett ingen relevante data, verken innsamling eller analyse, så å stole på slovakisk statistikk er fåfengt og framfor alt ubrukelig», la han til. Han mistenker at flere data bevisst ble slettet etter forrige parlamentsvalg.
Opposisjonen tok avstand fra Kotlars uttalelser. MP Oskar Dvořák (PS) hevdet at hans påstander om pandemien ble tilbakevist av anerkjente myndigheter og forskere. Han ba helseminister Zuzana Dolinková (Hlas-SD) fjerne ham fra stillingen, men hun gikk jo av, så det vil ikke bli gjort.
«Det blir et regjeringsmøte og kommunikasjon mellom meg og statsministeren om hva som skal gjøres videre. Hvorvidt regjeringen vil gå med på å implementere anbefalingene mine er opp til den», konkluderte Kotlar.
Kotlars rapport og forslag vil bli drøftet av regjeringa til Robert Fico.
Statsminister Robert Fico kaller WHOs pandemiavtale «tull oppfunnet av grådige farmaselskaper».
Han sa også, «Den ene studien etter den andre bekrefter de skandaløse konsekvensene av massevaksinering med uprøvde eksperimentelle vaksiner».
Det er ingen annen statsoverhode i verden som har hatt mot til å si dette offentlig og så eksplisitt.
Storbritannia sier nei til å bruke langtrekkende missiler mot Russland
Av Dave DeCamp - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/storbritannia-sier-nei-til-a-bruke-langtrekkende-missiler-mot-russland/
USA og Storbritannia så nylig ut til å støtte langdistanseangrep på russisk territorium, men trakk seg etter alvorlige advarsler fra Putin.
Antiwar.com, 10. oktober 2024.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky møtte torsdag den britiske statsministeren Keir Starmer i London og ba igjen om tillatelse til å bruke britisk-leverte missiler for langtrekkende angrep inne på russisk territorium, men ble nektet.
En talsperson for Keir Starmer sa at Storbritannia ikke har opphevet restriksjonene på Storm Shadow-missiler, som har en rekkevidde på rundt 250 kilometer, og la til at «ingen krig har noen gang blitt vunnet med et enkelt våpen, og det er ingen endring i regjeringens politikk for bruk av langdistansemissiler».
Ifølge Zelenskys kontor understreket den ukrainske lederen overfor Starmer «behovet for å få tillatelse til å angripe dypt inne på Russlands territorium».
I forrige måned så USA og Storbritannia ut til å være klare til å støtte langtrekkende ukrainske angrep inne i Russland, men trakk seg etter at Russlands president Vladimir Putin utstedte alvorlige advarsler.
Putin sa at å ta skrittet ville sette NATO i en direkte krig med Russland og beordret senere endringer i Russlands atomdoktrine som senker terskelen for bruk av atomvåpen. En av endringene ble gjort for å vurdere at et angrep på Russland fra en ikke-atomvåpenstat, som støttes av en atomvåpenmakt, ville bli behandlet som et felles angrep.
Zelensky møtte også NATOs nederlandske leder Rutte på torsdag, som også bagatelliserte ideen om å støtte langdistanseangrep. «La oss ikke fokusere på ett system, ett våpensystem, i det hele tatt. Det vil ikke være ett våpensystem som vil gjøre endringen», sa Rutte, som ble utnevnt til sjef for NATO 1. oktober og erstattet Jens Stoltenberg.
Rutte uttrykte en viss støtte for at NATO skulle tillate langdistanseangrepene, og insisterte på at det var «lovlig», men han sa at det var opp til de enkelte landene. «Det er opp til de allierte, de individuelle allierte, å bestemme hvordan våpnene de leverer inn i Ukraina kan brukes», sa han.
Denne artikkelen er hentet fra Antiwar.com:
UK Denies Zelensky’s Request To Use Long-Range Missiles in Strikes on Russia – News From Antiwar.com
Oversatt for steigan.no av Espen B. Øyulvstad
Se også:
COL. Lawrence Wilkerson: Can Ukraine Survive? (youtube.com)
EU Parliament Member EXPOSES Brussel’s Madness | Michael von der Schulenburg (youtube.com)
Censorship or Tech-Glitch? Glenn Diesen Readmitted To YouTube After Channel Deletion
Dave DeCamp er nyhetsredaktør for Antiwar.com, følg ham på Twitter @decampdave. Se alle innlegg av Dave DeCamp
Psykisk helse: Hvordan kan det gå så galt på så kort tid?
Av Romy Rohmann - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/psykisk-helse-hvordan-kan-det-ga-sa-galt-pa-sa-kort-tid/
530 på venteliste bare i Indre Østfold kommune. Verdensdagen for psykisk helse ble markert 10. oktober. Regjeringa vil styrke kommuner i neste statsbudsjett, det er på tide, men vil det holde?
Kommunen Indre Østfold ble etablert 1. januar 2020 ved en sammenslåing av de fem kommunene Askim, Eidsberg, Hobøl, Spydeberg og Trøgstad.
Jeg skal ikke komme inn på den prosessen her, men vi var svært mange som var imot denne kommunesammenslåinga og mente at dette på ingen måte ville bety at tjenestetilbudet ble noe bedre for innbyggerne. Sjøl om argumentasjonen sjølsagt var større = bedre utnyttelse av ressursene.
På mange områder fikk vi rett, nå har flere slått alarm om tilbudet innenfor rus- og psykiatriområdet. Ved kommunesammenslåingen i 2020 var det omtrent ikke ventelister, kun noe i Eidsberg.
I løpet av disse fire åra har kommunen fått 530 på venteliste.
Til lokalavisa Smaalenene sier Dag Espen Thygesen, hovedtillitsvalgt for sosialarbeiderne i Indre Østfold kommune som er medlemmer av LO-forbundet Fellesorganisasjonen (FO) dette:
Thygesen mener enheten er underbemannet og han opplyser at det faktisk har kommet signaler om nedskjæring i enheten.
Budsjettarbeidet er i gang, og det planlegges nedskjæringer. Enhet psykisk helse og avhengighet mister en psykologstilling. Dette bedrer ikke situasjonen rundt ventelista, sier Thygesen som mener enheten må oppbemanne for å få unna køene.
Det er nylig opprettet en gruppe som ser på ventelista. Disse ressursene hentes innen eksisterende personalgruppe. Dette betyr at det er andre arbeidsoppgaver som enten legges på is eller reduseres. Enheten er i behov av et mottaksteam som får gått igjennom ventelista og tatt nye henvendelser fortløpende. Skal dette tas fra eksisterende personalressurser kan det bli færre fagkonsulenter/behandlere – hvilket betyr færre hender på dem som behandler oppgavene. Og nye flaskehalser oppstår. Vi i Fellesorganisasjonen anser at enheten er i behov av fire nye fagkonsulent/behandler-stillinger for å kunne opprette et effektivt fungerende mottaksteam, i tillegg til at en ikke kutter psykologstillingen, forklarer Thygesen.
Rita Sletner (V) tror byråkratisering kan være årsaken til de lange køene og sier til lokalavisa:
Før fattet man vedtak i tjenestene. Dermed var det veldig enkelt for den enkelte saksbehandler å forlenge tjenestene uten noen større utredning. Etter kommunesammenslåingen har vi organisert oss inn en byråkratisk mølle. Det ble opprettet et inntaks- og koordineringskontor i Trøgstad som skulle være døren inn til tjenestene og der fattes vedtak for hele kommunen, altså en byråkratisk greie. Det blir for stort og omfattende og gjør det vanskelig å fatte nye vedtak.
Jeg arbeidet tidligere i en av disse småkommunene, Hobøl. Det var en tonivå-kommune, veien var kort fra virksomhetsleder til rådmann og kommunepolitikere, og sto en overfor utfordringer kunne de legges fram og løses før de vokste seg for store. Nå er det et enormt byråkrati, og avstanden mellom de som utøver tjenester og de som bestemmer er lang, vi har et kobbel av mellomledere, ledere og områdedirektører og tja dere veit. Og i tillegg har jo kommuesammenslåinga vært ei sparereform, og det vi har erfart er jo at der det skal spares er jo der «jobben skal gjøres».
Mange kommuner har over tid hatt dårlig økonomi, kommunene sliter og klarer ikke å gi befolkninga de lovpålagte tjenester de har krav på. Kommunene får også ulike pålegg fra EU som de må følge opp noe som sjølsagt også svekker kommuneøkonomien.
Velferdsstaten som vi i Norge har skrytt så mye av her i landet er langt på vei forsvunnet.
Det var et kommuneopprør på gang som vi skreiv om i april:
Etter det har det kommet en ny inntektsfordeling til kommunene og ei distriksmelding, men antallet kommuner som har havnet på Robeklista fortsetter å stige, og sjøl sentrale personer i KS går ut i media og frykter for kommuneøkonomien etter framlegginga av regjeringas statsbudsjett.
ROBEK er et register over kommuner og fylkeskommuner som er i «økonomisk ubalanse» eller som ikke har fattet vedtak om økonomiplan eller årsbudsjett og årsregnskap innenfor gjeldende frister. ROBEK er en forkortelse for registerets fulle navn, «Register om betinget godkjenning og kontroll». Store norske leksikon.
Krigen i Ukraina. Ser vi et vendepunkt i vestlig støtte til Kiev?
Av Daniel Ducrocq - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/krigen-i-ukraina-ser-vi-et-vendepunkt-i-vestlig-stotte-til-kiev/
Volodymyr Zelensky er for tiden på rundreise i Europa for å sikre støtten fra vestlige allierte. Dagen før han hadde samtale med Emmanuel Macron (11.10) publiserte Kiel Instituttet et dokument som varsler en mulig nedgang i vestens støtte til Kiev i 2025, skriver Capital 11.10.
Siden den russiske invasjonen av Ukraina i februar 22 har Kiel Instituttet forsket på den finansielle og humanitære støtten som vestlige land har lovet og gitt til Ukraina. I dokumentet publisert 10.10, forklarer Kiel Instituttet en mulig nedgang i vestens støtte med to faktorer.
Den første er relatert til presidentvalget i USA. Donald Trump har tidligere uttalt at »Hver gang Zelensky har vært på besøk i USA, har han reist tilbake med 60 milliarder dollar. Han er den best finansmannen i verden». Om han skulle vinne valget, har Trump gjort det klart at han vil motsette seg videre støtte til Kiev.
Den andre er relatert til Tysklands budsjett for 2025 hvor den finansielle støtten til Ukraina er planlagt å bli halvert, fra 8 til 4 milliarder euro.
Kiel instituttet antyder at andre europeiske land vil muligens følge Tyskland.
Om USAs bistand skulle falle bort og om flere europeiske land skulle følge Tyskland, kan den militære støtten til Kiev falle fra 59 til 29 milliarder euro, og den finansielle støtten falle fra 54 til 27 milliarder euro. Kiel Instituttet presiserer at støtten fra NATO og lån garantert av beslaglagt russisk kapital ikke er tatt med i beregninger, men at »disse midlene vil ikke fullt ut erstatte den vanlige bilaterale bistanden som Ukraina trenger».
Vestens totale støtten til Ukraina siden februar 2022 er på 397 milliarder euro og den militære støtten alene er på 153,8 milliarder, jevnt fordelt mellom USA og EU, skriver Kiel Instituttet. Dette er svært mye penger i en tid preget av nedgang i både privat og offentlig økonomi.
Som kjent står samtlige partiene på det norske Stortinget bak støtten til Ukraina. Hvordan vil disse partiene forholde seg til en mulig halvering av EU-landenes støtte til Kiev? Vil noen ha politisk mot til å stille kritiske spørsmål om opptrapping av krigen og kreve den våpenhvilen og de forhandlingene som til slutt må til for å stanse krigens menneskelige lidelser?
Daniel Ducrocq
Norway as seen from Belarus
Av Terje Alnes - 12. oktober 2024
https://steigan.no/2024/10/norway-as-seen-from-belarus/
Medieovervåkerne sesong 2, episode 3.
This week, Norway introduced new sanctions against Belarus. At the same time, Svetlana Tsikhanovskaya, whom Western media call the “Leader of the Belarusian Opposition”, visited the Norwegian Parliament. In this episode we take a look on how Belarus view the Western media coverage of the country, Norway’s policy towards Belarus, the sanctions, the war in Ukraine, and the situation with refugees from Belarus to Poland and Lithuania.
Av Terje Alnes og Lars Birkelund.
Our guest is Yaraslau Martsinkevich, Chargé d’affaires of Belarus to Sweden and Norway.
——–
Denne uka innførte Norge nye sanksjoner mot Belarus. Samtidig besøkte Svetlana Tsikhanovskaja, som vestlige medier kaller «lederen for den belarusiske opposisjonen», Stortinget. I denne episoden ser vi nærmere på hvordan Belarus ser på den vestlige mediedekningen av landet, Norges politikk overfor Belarus, sanksjonene, krigen i Ukraina og situasjonen med flyktninger fra Belarus til Polen og Litauen.
Vår gjest er Yaraslau Martsinkevich, Chargé d’affaires for Belarus til Sverige og Norge.
Related links/relaterte lenker:
«Det er et spørsmål om å fjerne en diktator, sier Erna Solberg om Hviterussland», nrk.no 08.09.20
«Kjemper mot Putins allierte: – Vet ikke om mannen min lever», vg.no 10.10.24
This interview appeared on Spartakus.